Sommaren - återvändarnas årstid. Anneli Qvarnström bor numera i Småland, men under den gångna sommaren har hon varit återvändare - på besök i Norrbotten.
Nu är hon också tillbaka som krönikör hos Arjeplognytt, och den här gången handlar det om Hembygd och Höstgöromål.

Anneli Qvarnström, Från mitt perspektiv:


Hembygden är Norrbotten när jag är där och Småland när jag nu är här. Nästan som Ivar Lo myntade: Hemma är där skorna står. Nutida variant: Varhelst jag lägger min pc är mitt hem. Adress Världen skriver Globetrottern. Sommaren är återvändarnas årstid. Ju äldre vi blir desto starkare vibrerar Mammornas sånger inom oss.

Jag är inte född i Piteå, har aldrig bott eller varit skriven i kommunen. Men min far har trampat många stigar där jag nu går. Min mor hade väninnor, grannar och släktingar som denna sommar blivit ytterst levande och synliga för mig i Svensbytrakten där jag har mitt ärvda hus och i sommar haft mitt livs första och längsta ledighet som pensionist.
Hembygdsföreningen och Swensbylijda har varit mötesplatsen där både frivilliga och besökare varit delaktiga i göromål som förr handlade om viktiga villkor för överlevnad av stora familjer i flera generationer. Att elda och baka bröd i bagarstugan från fyra på morgonen; att mata och sköta kor, grisar, får och höns; att mjölka och separera mjölken till smör; att såpskura trasmattor i bäcken; att spelka takstickor; att mala mjöl i kvarnen med mera.
Tusentals pite-paltar har serverats under dessa kulturtisdagar, "schlobben" över eld av skogsarbetarkarlar och wåfflor som serverats av både balettdansös från New York och kommunens tillväxtchef. Succén i konceptet beror inte enbart på det pedagogiska upplägget och synliggörande av kunskap om gamla nu utrotade arbetsuppgifter. Barnens glädje och nyfikenhet är viktigast, dvs Framtiden.

För framtidsutveckling behövs återblickar och erfarenhetsöverföring. Mötesplatser över generationer och nationaliteter. Berättelser om vedermödor och glädjeämnen. Se och känna på arbetsredskap med funktionell design av noga utvalda material. Få nya uppslag till teknikstudier som en forskare från Linköping entusiastiskt berättade för mig. Kanske tankar om nya affärsidéer baserade på bortglömd kunskap. Och som sagt flera nya möten med intressanta människor var och en på sitt sätt. Livsberikande!

Hembygd är den bygd man härstammar ifrån eller på annat sätt identifierar sig med, enligt Wikipedia. Annan definition av hembygd är där man bor för tillfället, där man föddes, växte upp eller där föräldrarna kommer ifrån. Besöket i Arjeplog för mindre än en månad sedan, gav mig också en skön känsla av hemma. Välbekanta trappsteg på Tingsbacka. Goa kramar av fredagskollegor och flitiga Lena och Carola som vanligt sena med hemgång från jobbet. Surströmming med grannen Solveig. Hälsade på spänstigt fd kommunalråd med stavar.
Nej, jag längtar inte tillbaka. Men är fortfarande stolt och hoppfull marknadsförare av min gamla och vackra kommun varhelst i världen jag är. Förlåt Ivar Lo. Så här sa du: "Du är inte där dina skor står - utan där dina drömmar finns!"


Glädjande konst och kreativitet på en äkta Arjeplogsymbol, liksom presentation av kommunens kaxiga varudeklaration: Kultur som tillväxtfaktor. Mitt på torget. Bravo!

Handarbeten hör numera också till mina höstgöromål. Som pensionist-tant har korsstygnsbroderiet fått fäste i min lust. Gamla bonader med hemska och inaktuella budskap anser jag behöver förnyas. Lyssnar på kloka talesätt, gärna av upplyftande karaktär istället för en som gammelsvärmor hedrade: "Bed och arbeta" som livets absoluta väsentlighet i Auktsjaurs gamla stationshus. Eller andra stränga och fostrande uppmaningar i dåtidens anda. "Regelbunden avföring är bästa huvudkudden" sömmades med glasögon på näsan, då hotelledan tilltog under en tid som medansvarig för Främja kvinnors företagande-programmet från Stockholmskontoret. Tänkte på salig mor Sonja som regelbundet drack linfrövatten och predikade innebörden i detta råd. Den bonaden sitter nu på toalettväggen hos yngsta dotterns kollektivboende i Malmö.

Är broderiet en hyllning till Matriarkatet eller har jag vissa dagar fastnat i den oavlönade kvinnomödan tangerande den "hederliga" provocerande hemmafrun, tänker jag när jag har svårt att hitta nålsögat. Fast jag känner mig ändå uppdaterad och "rätt" i nygammeltrenden att safta, sylta, sticka och brodera. För visst är det kul att vara del i den kreativt skapande produktionsprocessen!

Den senaste bonaden är tänkt som en hyllning till driftiga ordföranden Brith som ser sig som dirigenten i "symfoniorkestern", dvs Svensbyns hembygdsförening. "Håålen sams å hjölpes åt!" som hennes mamma sa. Tydligt ledarskap är alltings framgång!

Hösthälsningar!
Anneli i Småland