Anneli Qvarnström - Från mitt perspektiv:

Den eviga frågan för oss den berör. Begrepp som blivit levande identifikationer att tänka på för mig i mina nya sammanhang här i Götaland. Som inflyttad till Småland har jag fått anledning att tydliggöra min härkomst vid olika tillfällen. Folk hör inte sämre här, men frågar om därför att min dialekt är annorlunda och kräver då en viss koncentration av uppfattningsförmågan. Ändå pratar jag inte på pitemål eller arjeplogmål. Det gör jag bara i telefon med mina hembygdskontakter eller vid vissa anfall av hemlängtan.




"Hej, jag heter Anneli och kommer från Norrbotten". "Och jag kommer från Byske" sa kvinnan i konstföreningen, så var samtalet igång. "Jag är uppvuxen i Norsjö" viskade nya kyrkoherden och kramade min hand extra hårt. Vi håller ihop vi "utbyssingar". "Å jag älskar att höra norrländska" anförtrodde mig en ny bekantskap på Gåsamiddagen härom sistens. "Aha Acheplog!" sa en annan med småländsk brytning.

I nya sammanhang och sällskap känner jag mig ibland som en främmande fågel. Lite exotisk och intressant. Utfrågningen startar efter svartsoppan. Inte om björnar och utarmning, utan om stadsflytten av Kiruna, gruvboomen i Pajala och den vackra fjällvärlden för de som upplevt och vet. Gamla fördomsfulla föreställningar verkar vara borta och ersatts av uppriktigt intresse av att få ny kunskap och nya insikter av en äkta inföding om vår nordliga region där så mycket spännande nu händer. Jag har blivit en ambassadör för Norrbotten. Och för Arjeplog. "Stort till ytan som Skåne, Blekinge och halva Halland." "Oj!" "Få men trevliga och uppfinningsrika människor." Man nickar. "Glesheten och kylan är en tillgång för den expansiva biltestverksamheten." "Berätta!" "Världens minsta och bästa filmfestival!" "Intressant! "Folk gapar och vill höra mer.

Stadsvandring i Tranås är för året ett nytt fenomen. En aktiv pensionärskvinna med ursprung och stolthet till staden tog initiativ till detta och guidade oss med entusiasm, cirka en timme efter start, med frukost på anrika Badhotellet en ovanligt solig novemberlördag. Berättelser från förr om stadens utveckling genom järnvägen som ingen annan vill ha, pälsindustrins uppgång och fall, berömda profiler som Lennart Hyland, Ove Fundin och fröken Sverige på 60-talet. Fritjof Nilsson Piraten är också en av stadens forna personligheter som skrivit skrönor om sin tid i Tranås i flera böcker. Bland annat i berättelsen "En lord i Tranås" där lustigheter och förvecklingar utspelar sig på Badhotellet eller Wattenkuranstalten som anläggningen då hette.

Så kom vi fram till pampiga stadshuset som ritats av Ragnar Östberg, samma som Stockholms stadshus berättar guiden stolt. "Och väl stadshuset i Kiruna som nu ska flyttas", säger mannen i kepsen och tar min arm: "Hur ska det gå till kanske du vet som kommer från Norrbotten..?" Alla ser på mig efter detta perspektivbyte och guiden tystnar för ett ögonblick. "Det finns flera seriösa förslag vad jag vet, på flytt av hela eller delar av detta arkitektoniskt vackra stadshus, som Kirunaborna verkligen älskar och vill bevara" säger jag och går hem för påläsning om stadsflytten. Statyn Europa och tjuren av Carl Milles fick lov att flytta inomhus efter Antikrundans besök i staden, där Knut Knutsson berättat att statyn utanför stadshuset hade ett värde som vida översteg den samlade rikedom som folk i långa köer hade att visa upp och seriöst låtit värdera, denna sommardag. Stadsvandringar är givande och lärorika för både bofasta och inflyttade.

På tal om flytt. Minns ni den gröna knappen "Vi flytt int" när flyttlassen gick i stora lass söderut på 70-talet? På andra stod det "Vi längt hem". Besvikna norrlänningar döpte om AMS till Alla Måste Söderut. Smålandsnytt hade härom dagen en glad nyhet om Noor från Kalmar som gått arbetslös i fyra år, innan hon fick jobb som geolog i Kiruna 160 mil hemifrån. Kvinnor jobbar nu gärna i gruvan, kör både lastbil och truck. Kanske flyttströmmen vänder norrut med välavlönade och jobb för både kvinnor och män i Norrbotten som lockbeten. Pajala marknadsför sig numera som ett av Sveriges hetaste tillväxtområden, med planer på tusen nya jobb under tjugo års tid. Häftigt!

Skrattretande var DN-rubriken förra veckan "Invandrare uppmanas att lämna blod" om sjukhusens brist på blod med ovanliga blodgrupper från Afrika, Sydamerika och Norrland. Facebook-gruppen Norrbottens kommentar var: "Nu är alltså Norrland ett eget land och dessutom har vi ett eftertraktat blod. Vi har full förståelse att fler vill bli Norrlänningar, men vi ser gärna att ni flyttar hit och inte bara importerar vårt blod".

Nu börjar känslan av adventstid och kommande juletid även infinna sig i min småländska hembygd. Trädlamporna längs stadens boulevard är tända, snön faller sakta och julgransförsäljningen utanför Coop pågår. Glädjande nyhet idag: Äntligen tar folk sitt förstånd till fånga och meddelar att tre av tio tillfrågade planerar att faktiskt minska på julklappsinköpen i år. Delta i att bryta köptrenden och dra ner på julkommersen. Skicka en peng till behövande kvinnor och barn i världen eller stöd Läkare utan gränser som alternativ- och få ett gott samvete som värmande gåva.

Julefröjd och julefrid i sinnet önskas er alla!

Anneli i Småland