Mer än trettio mil väg. Ett femtiotal hushåll. Busslinjen som trafikerade en stor del av sträckan har lagts ned.
Vilken service är möjlig att ge dem som bor här, längs den mest glesbebodda vägsträckan i Arjeplogs kommun? Vilket ansvar bör eller ska Postnord ta?
-Egentligen är det här en fråga för Post- och Telestyrelsen. Det finns mål och föreskrifter för postutdelning, men det är svårt att följa dem på sådana här linjer, säger Gunnar Tengman, chef för Postnord i Arvidsjaur och Arjeplog.

Klockan är två minuter över tolv när vi lämnar postkontoret i Arjeplog för att åka den längsta postutdelningslinjen i Arjeplogs kommun. Postutdelningen startar numera i Stensund, går via Varrasviken och Norra Bergnäs, upp till Örnvik och till Riebnisluspen och följer sedan vägen förbi Vuolda mot sista postlådan vid Fårholmen, ett par kilometer från Arjeplogs samhälle.
Den här dagen är det bra väder och vägen är fin, och målet att alla ska ha sin post i lådan före klockan 17 nåddes.


Tidigare har posten skickats med länstrafikens busslinje längs hela denna vägsträcka. Eftersom bussen även körde skolskjuts startade den inte förrän klockan 15:40 från Arjeplog, och då är det lätt att förstå att bara ett fåtal av kunderna fick sin post före klockan 17. Boende längs skolskjutslinjen fick postutdelning alla skoldagar, och resterande del av linjen två dagar i veckan.
Men så lades busslinjen som saknade skolskjuts ned. Den enda aktör som trafikerar hela sträckan regelbundet blev plötsligt sopbilen som kör varannan vecka.
Gunnar Tengman stod inför en stor utmaning. Hur skulle postutdelning i detta område ske på bästa sätt?
-Beslutet blev att vi ska stå för utdelningen själva. Det är ovanligt att vi expanderar i glesbygd, men här sker det. Vi bytte ut bilar och utökade personalen i Arjeplog. Snart kommer ytterligare en deltidsanställd in. Det är nödvändigt för att vi ska kunna ge kunderna service, säger han.


Gunnar Tengmans arbetsgivare, Postnord, har genomgått, och fortsätter att genomgå, stora förändringar. När han började jobba inom posten 1979 sorterades och hanterades merparten av posten manuellt, för hand. Idag sker det mesta med teknikens hjälp. Antalet brev minskar och paketmängden ökar.
Tekniken utvecklas ständigt, och följer med från terminalerna ut till den enskilde postmottagarens postlåda. Både avsändare och mottagare kan följa ett paket genom hela hanteringen hos Postnord.
Innan en sådan försändelse stoppas i postlådan skannas streckkoden och med ett knapptryck bekräftar Gunnar Tengman att leveransen är utförd.
-Den här tjänsten underlättar för både leverantör och mottagare, och säkrar kvaliteten på vår service, säger han.


Men vilken service måste och ska Postnord ge i glesbygd?
-Så bra som möjligt, är Gunnar Tengmans spontana svar.
I sina allmänna råd säger Post- och Telestyrelsen: " Brevbäraren bör dela ut försändelser längs sidoväg om det finns minst två postmottagare som är stadigvarande bosatta eller verksamma per kilometer sidoväg."
Som exempel kan nämnas att längs denna utdelningsslinga finns en sidoväg som är 23 kilometer lång. Längst in finns tre postmottagare.
-Om vi skulle använda det gamla beräkningssättet skulle det bli postutdelning här i Piteälvsområdet var femte vecka. Det fungerar inte, vi måste göra undantag från regler och föreskrifter här och hitta lokala lösningar. Men frågan är vilka undantagsregler som ska gälla, säger Gunnar Tengman.



Postväskan som Gunnar Tengman håller i sin hand är ett exempel på en lokal lösning.
-Sådana här postväskor finns egentligen inte längre. Ingenstans. Bara här. Och den finns bara för att postmottagaren hämtar sin post med båt.
Med hjälp av andra "lokala lösningar" har antalet mil på denna postutdelningsslinga minskat något. Liksom antalet postmottagare.
Några av kunderna har erbjudits och tackat ja till en postbox inne i Arjeplog. En annan lösning är att samla ihop så många postlådor som möjligt på ett ställe, för att postbilen inte ska behöva köra in längs sidovägar.



På den längsta sidovägen, den som är 23 kilometer lång, har inga förändringar skett ännu.
-Vi kör här precis som vanligt tills vi har diskuterat frågan klart och kommit fram till en lösning. Det är inte min avsikt att sänka kvaliteten eller servicenivån, men vi behöver ett förtydligande av reglerna på spelplanen, säger Gunnar Tengman.

Kommunalrådet Britta Flinkfeldt bjöd in Post- och Telestyrelsen till Arjeplog, för att visa de faktiska förhållandena i glesbygd. Gunnar Tengman var förstås med under deras besök här.
-Det var mycket bra att få träffa dem på plats och belysa den problematik som finns här. Vi hade en bra dialog. Piteälvsområdet är speciellt i det avseendet att avstånden är långa och hushållen få, samtidigt som det är svårt att samverka med någon annan. I andra delar av kommunen växer posthanteringen, och mycket kan förändras snabbt. Titta på exempelvis Jäckvik, där det finns ett tiotal postlådor, men enligt uppgift ungefär tvåhundra intresseanmälningar för fiberanslutning. Hur ser det ut där om några år? Vi måste hitta olika lokala lösningar, och ibland titta på varje enskild mottagare längs en postlinje, men vi måste få veta vilka undantag vi får göra.


I avvaktan på någon form av besked från Post- och Telestyrelsen delas posten ut två gånger i veckan i Piteälvsområdet, precis som tidigare. Skillnaden är att några av mottagarna numera har postbox inne i samhället, att postturen startar minst tre timmar tidigare än förut under skoltid och att den nu går åt motsatt håll, det vill säga med start i Stensund.
-På så vis kan så många som möjligt få posten utdelad i lådan före klockan 17, vilket är det mål vi har inom Postnord, säger Gunnar Tengman.
Det målet nådde vi den här dagen. Med knapp marginal. Om målet kan nås vintertid, när väglaget är annorlunda, återstår att se.
Det återstår också att se vad Post- och Telestyrelsen säger om undantag från de riktlinjer och allmänna råd som de har skapat.
-Jag har ingen aning om vad de kommer att säga. Men vi är ålagda att dela ut post, och jag vill göra det på ett så bra sätt som möjligt, säger Gunnar Tengman.